Jul marknaden på Muskö på lärdagen blev lyckad och Drömgården kommer att vara med smederna Kent och Lena även idag söndag 30/11. Vi bjuder på korv med bröd, glögg, pepparkakor och kaffe, mellan 10.00-16.00 i smedjan, Björkdals och Valinge gård håller öppet mellan 10-16.

Julmarknad på Muskö den 29-30  november. Ta chansen och besök gårdsbutiken på Björkdals gården, Muskö hembygdsgård. Drömgården smederna håller öppet och Drömgården bjuder på glögg, pepparkakor och korv med bröd i lokalen bredvid smedjan lördagen den 29:e! Varmt välkomna!

Trattkantarellerna fortsätter att leverera. Och med ihållande regn och frostfria nätter så blir de bara större. –Ett tydligt tecken på en bra svampsäsong, säger svampexperten Pelle Holmberg.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/trattkantarellerna-tar-over

Fiske är ett av svenskens största fritidsintressen.De nya resultaten visar att närmare 1,6 miljoner fiskar på sin fritid varav 1,2 miljoner är män och 0,4 miljoner kvinnor. Antalet fiskedagar på ett år är imponerande 13 miljoner dagar. De nya resultaten visar att flest fiskedagar, 9 miljoner, sker i sjöar och vattendrag.

Läs mer på http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=6023897


Vill du följa med på fiskeutflykt på Arbottna? Maila info@dromgarden.com

Julmarknad på Muskö lördag den 29 november. Ta chansen och besök gårdsbutiken på Björkdals gården, Muskö hembygdsgård. Drömgården smederna håller öppet och Drömgården bjuder på glögg, pepparkakor och korv med bröd i lokalen bredvid smedjan! Varmt välkomna!

Följ med in på Musköbasen. SvD Näringsliv har besökt det som länge var en av Sveriges allra hemligaste anläggningar. Insprängt i ett berg söder om Stockholm ligger Musköbasen. http://www.svd.se/naringsliv/folj-med-in-pa-muskobasen_4087985.svd?sidan=1

Fotokursen blev en succé, därför har vi en till den 31 januari 2015 kl.10-16, anmäl dig nu i vårt formulär. Begränsat antal deltagare, först till kvarn!

Vi planerar även för en fortsättningskurs.

Fotokursen blev en succé, därför har vi en till den 7 februari 2015 kl.10-16, anmäl er redan nu på http://www.dromgarden.com  Vi planerar även för en fortsättningskurs.

Se bilder från Hanna på vår sida på Facebook som nedan beskriver sin dag.

Hej! Jag ville bara tacka för en väldigt rolig fotokurs. Nu känner ja...g mig om än mer säker på att göra allt jag kan för att nå mitt mål om att bli fotograf. Jag känner definitivt att jag valt rätt linje på gymnasiet för detta är så kul! Jag brinner verkligen för detta och nu ser jag fram emot att lära mig ännu mer om foto och liknande.

Trots att jag redan kunde ganska mycket av det som förklarades under fotokursen så lärde jag mig mycket saker som jag inte hade en aning om och som jag absolut kommer att börja använda mig av för att utvecklas inom foto. T.ex. om olika fokuslägen, fokus områden, mätning och om exponering vilket var mycket viktigare att kunna än vad jag trodde innan. Nu kommer en hel del av de problemen jag haft innan att kunna lösas mycket enklare.

Jag tycker även att du var väldigt bra på att lära ut och du förklarade väldigt bra så att det inte blev invecklat och svårt. Något som jag tyckte var väldigt roligt var att ta ett foto med en polaroid kamera eftersom att det är något jag aldrig gjort tidigare. Det var lite speciellt och ganska annorlunda från vad jag själv är van med.

Att fotokursen hölls på Arbottna gjorde bara saken ännu bättre. Det är otroligt vackert vid Arbottna och jag har alltid fascinerats av miljön där. Så att vara just där gjorde kursen ännu mer rolig och intressant. Maten var även jättegod.

Om det skulle komma en fortsättningskurs på denna kurs någon gång så skulle jag absolut ta chansen att vara med!

/Hanna Painio

Agnes, Trulsa, Lovisa och Folke - smaka på namnen först, snart ska det också gå att smaka på äpplen med dessa namn. Det är dags för de fyra nykomlingarna att pröva sina vingar på marknaden. Det tar minst 20 år att ta fram en ny äppelsort och normalt lanseras bara en eller två nya svenska sorter vart tionde år. Men nu kommer alltså fyra på en gång.

– Jag tycker att det är fantastiskt roligt att vi kan erbjuda fler sorter med bättre egenskaper än de existerande, säger Kimmo Rumpunen, platschef på Balsgård norr om Kristianstad, en växtförädlingsstation som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet.

Avsedda för hemmaordlare

De nya sorterna ska fylla luckor i sortimentet och är avsedda för hemträdgårdsodling.

Balsgård står bakom kända svenska sorter som Alice, Aroma och Katja. Men hela tiden pågår jakten på det ännu mer perfekta äpplet. Det är mycket som ska stämma: Träden ska ge god avkastning, vara härdiga och motståndskraftiga mot sjukdomar och så ska frukten förstås smaka gott.

Namnet ska vara kort

Namnet är viktigt - det ska vara kort och lätt att komma ihåg. Professor Hilde Nybom, som ansvarar för äppelförädlingen på Balsgård, slog till med namnet Folke på det av de nya äpplena som gör sig bäst i äppelkakan.

-Det får bli ett karlnamn den här gången, tänkte jag, för att få det lite emanciperat.
Fakta: De fyra nya sorterna

Nykomlingen Agnes är ett sommaräpple som framför allt utmärker sig genom den goda smaken. Släkting till välkända Discovery, men mindre sjukdomsdrabbad.
Lovisa är en nära släkting till Katja, men betydligt större.
Trulsa skördas precis när sommarlovet är slut och måste ätas snabbt, hållbarheten är drygt fyra veckor i kyllager. Förutspås bli barnens favorit, tack vare söt och aromatisk smak. Folke är en seglivad sort med mycket god lagringsförmåga, äpplena håller ända in i april-maj. Frukten går att avnjuta direkt, men gör sig också bra som matäpple.

Källa: TT och Institutionen för växtförädling, Balsgård, SLU

Han är grönsaksodlaren som inte säljer sina grönsaker. Istället testar 28-årige Niklas Markie ett helt nytt koncept. Han får månadslön av sina kunder – oavsett hur skörden blir.

Nyttogården står det på skylten framför ett trähus i utkanten av Resele, i Sollefteå kommun. Det ligger uppe på höjden med utsikt över Ångermanälven som glittrar nere i dalen. Ännu högre upp på höjden, ligger själva odlingen. Två effektivt använda hektar jord, plus två mindre växthus. Här odlar Niklas allt som behövs för att vara (nästan) självförsörjande på grönsaker.

– Man kan säga att jag odlar utifrån ett självhushållarperspektiv, många olika grödor. Förhoppningen är att mina kunder under säsong inte ska behöva köpa några grönsaker, säger han. Det är en av de första så kallade CSA-odlingarna i landet. CSA, (Community Supported Agriculture) är odling som stöttas av lokalsamhället.

Niklas variant går ut på att få fasta kunder i trakten som förbinder sig att betala 500 kronor varje månad. Än har han 30, men många står på väntelistan. Tanken är att utöka till 50 anslutna hushåll i trakten. – Det skulle ge en grundlön att leva på som småskalig grönsaksodlare och vara lagom många för att jag skulle klara att producera mat åt dem, säger han.

Kunderna blir medproducenter

Skillnaden mot andra företag som säljer närodlade grönsaker är att Niklas kunder blir ”medproducenter”. De är med och tar riskerna, blir det dålig skörd så får de mindre. Blir det mycket får de mer. – Tanken är att solidariskt stötta en hållbar grönsaksproduktion i sitt lokalsamhälle. På sikt kan detta ge jobb åt många personer, fortsätter han.

Han har också skaffat 14 frigående grisar, varav hälften är en avelsgrupp som ska producera fler grisar. Övriga slaktas på det småskaliga slakteriet i Ramsele fem mil bort. Dessutom har han en liten plantskola med växter för nordiskt klimat – plus värphöns.

Fyra hönor springer fram till min bil och pickar ivrigt i sig döda insekter från min registreringsskylt. – Jag hade 15 hönor från början men räven tog dem en efter en. Så nu ska jag stängsla in en hönsgård till nästa år, säger han.

Kallaste juni på 140 år

Men hans första år som CSA-odlare på allvar kunde ha börjat bättre.
– Juni var den kallaste på 140 år, gurkan fick ligga i kuvös under fiberduk och 400 bönplantor blåste bort, suckar han.
– Hade jag varit en konventionell odlare så hade jag nog oroat mig. Men nu har jag mina 30 medproducenter som backar upp mig, säger han.

Dock tog sig ju sommaren och rekordvärmen gjorde att skörden blev riktigt bra så småningom. Men om skörden skulle bli klen eller när det inte är odlingssäsong och får medlemmarna annat än grönsakslådor. – I våras bjöd jag dem på en trerättersmiddag och jag gör även saft, sylt, örtsalt, med mera. Och på vintern odlar jag blad, skott och groddar, säger han.

I framtiden hoppas Niklas även kunna låta kött, ägg, bröd, ost och bär ingå i de lådor som hans medlemmar får. Han drömmer om att ha minst 100 hushåll anslutna och tre anställda. För i dag får han slita hårt, för det mesta på egen hand.
– Ja, det finns att göra från morgon till kväll. Men det här är vad jag har drömt om – att få producera och äta riktig mat, säger han.

Han tror att detta kan bli en modell för framtiden.
– Ja, det måste till nya grepp för klimatet, matkvaliteten och sysselsättningen. Det här kan ge många jobb på landsbygden.

Källa: Tidningen Land http://tidningenland.se/gronsaksodlaren-niklas-markie-kunderna-betalar-min-manadslon/ Av Annika Boltegård | foto Annika Boltegård

Svenskarnas intresse för att köpa närodlad och ekologisk mat ökar. Det visar Jordbruksverkets undersökning om våra matvanor.
Mätningen har nu gjorts för fjärde året i rad via en webbpanel där drygt 2.000 personer svarat. Under de åren har fler blivit benägna att betala mer för svenska råvaror, och fler säger att de handlar närproducerat och ekologiskt.

Två av tre betalar gärna mer för svenska råvaror, och sex av tio köper närproducerat så ofta de kan. Det är en stor ökning sedan Jordbruksverkets senaste undersökning 2011. Och de tror att trenden kommer att fortsätta öka.

– Det är glädjande att se att intresset för svenska råvaror och förtroendet för svenska bönder är så stort. Det är viktigt inför framtiden då det skickar signaler om behovet av en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar matproduktion, säger Christina Nordin, divisonsdirektör med ansvar för frågor om hållbar mat på Jordbruksverket.

Intresse för närproducerat ökar
- 67 procent svarar att de gärna betalar lite mer för svenska råvaror jämfört med 53 procent år 2011.
- 69 procent svarar att de köper svenska råvaror i så stor utsträckning som möjligt jämfört med 60 procent år 2011.
- 61 procent köper närproducerade produkter i så stor utsträckning som möjligt jämfört med 45 procent år 2011.
- 76 procent anser att svenska bönder producerar mat av hög kvalitet jämfört med 70 procent år 2011.
- Personer över 55 år är mest intresserade av att handla svenskt och närproducerat, särskilt kvinnor.
- Intresset skiljer sig också över landet. Norrlänningar är de allra mest positiva, enligt undersökningen.

Källa: Jordbruksverket samt svt.se